Höjda åldersgränser i pensionssystemet 2023 har framför allt påverkat när äldre går i pension, men bara i mindre utsträckning hur länge de arbetar.
Höjningen av åldersgränsen för grundskyddet har gjort att färre tar ut pension vid 65, men minskningen förklaras till största del av att personer behåller sjukersättning ett extra år.
Det visar en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).
År 2023 genomfördes flera förändringar i pensionssystemet. Bland annat höjdes den lägsta åldern för att ta ut allmän pension från 62 till 63 år och åldersgränsen för att ta del av grundskyddet från 65 till 66 år.
ISF har gjort en effektutvärdering där vi skattat effekterna av åldershöjningarna. Höjningen av lägsta åldern för att ta ut pension har minskat pensionsuttaget mer än den har påverkat hur länge människor arbetar – vi uppskattar att 11 procentenheter färre tar ut allmän pension, medan andelen som arbetar bara har ökat med omkring 3 procentenheter.
– En del av skillnaden mellan effekten på pensionsuttag och på arbete beror på att många tidigare både tog ut pension och jobbade – så kallade jobbonärer. De fortsätter jobba i samma utsträckning som tidigare, men kan inte längre komplettera lönen med pension vid 62, säger Andrea Berggren, projektledare för rapporten.
En annan delförklaring är att fler i stället försörjer sig genom andra trygghetssystem, som sjukpenning och a-kassa.
Höjningen av åldersgränsen till 66 år för att få del av grundskyddet, till exempel garantipension och bostadstillägg, har också påverkat när människor tar ut pension. Om åldersgränsen inte hade höjts skulle ungefär 15 000 fler ha tagit ut pension vid 65 år. Effekten på arbete är betydligt mindre – bara omkring 1 500 fler arbetar vid 65, och det handlar främst om personer som redan arbetade tidigare.
En viktig förklaring till att färre går i pension vid 65 är att många med sjukersättning nu väntar längre med att ta ut pension.
– Höjningen av grundskyddet gör att personer med sjukersättning nu får behålla ersättningen ett år längre, vilket gör att många väntar med att ta ut pension tills de fyller 66 år, säger Andrea Berggren.
Hur människor påverkas beror i hög grad på deras ekonomiska situation.
– Det är framför allt personer med svag ekonomi, som är beroende av grundskyddet, som nu får svårare att gå i pension vid 65 och därför arbetar längre. Personer med god ekonomi påverkas däremot mindre och kan ofta gå i pension på samma sätt som tidigare. För dem med både hög intjänad pension och sjukersättning kan förändringen till och med innebära ett extra år med pensionsgrundande ersättning, ett uppskjutet pensionsuttag och därmed en högre framtida pension, säger Andrea Berggren.
I debatten om höjda pensionsåldrar nämns ofta att de kan ha en påverkan på normer kring när det är lämpligt att gå i pension. Vi har därför undersökt om höjda åldersgränser också påverkar personer som inte direkt berörs av höjningen för att ta del av grundskyddet, genom att analysera om även deras pensionsuttag förändras. I den första årskullen som omfattades av höjningen ser vi ingen sådan effekt. Däremot finns tecken på en gradvis normförändring över tid efter höjningen av den lägsta åldern för att ta ut pension 2020.
Rapportens titel: Effekter av höjda åldersgränser i pensionssystemet. En analys av hur 2023 års nya åldersgränser för allmän pension, grundskydd och LAS påverkar personers försörjning, ISF Rapport 2025:12
