Efter en trendmässig ökning under ett par decennier föll det svenska entreprenörskapet tillbaka under 2024, i nästan alla undersökta delar: avsikt att starta ett företag, nyföretagandet, etablerat företagande och kvinnors entreprenörskap.
Samtidigt minskade antalet investerare i tidiga faser (affärsänglar) medan rädslan att misslyckas ökade.
Andelen svenskar som är involverade i entreprenörskap på tidigt stadium (TEA) har minskat från 9,2 till 8,4 procent – en tydlig nedgång efter flera år av uppgång. Det framkommer i årets nationella rapport inom världens största entreprenörskapsundersökning Global Entrepreneurship Monitor, GEM.
Årets GEM-undersökning visar på ett skifte i det svenska entreprenörskapet. Den samlade bilden tyder på ett hårdare klimat för entreprenörer i Sverige, något som bör tas på allvar.
– Under 2024 uppger 45 procent av svenskarna att de skulle avstå från att starta företag av rädsla att misslyckas. Vi kan också se hur såväl det informella riskkapitalet som antalet personer med avsikt att starta företag i närtid fortsätter att minska. Det riskerar att leda till ytterligare tapp i entreprenörskapet framöver, säger Per Thulin, forskare Entreprenörskapsforum och KTH samt rapportens redaktör.
Årets rapport lyfter tre teman med betydande inverkan på företagandet: kriminalitetens påverkan på företagande, AI-teknikens möjligheter och risker och företagares upplevda tillgång till socialförsäkringssystemet.
- Var fjärde nyföretagare uppger negativ påverkan av kriminalitet. Av nya entreprenörer som utsatts för brott har över 30 procent avslutat sin verksamhet. Ökad brottslighet kan leda till krympande entreprenörskap, svagare utvecklingskraft och urholkad konkurrenskraft på sikt.
- Intresset för AI hos företagare är stort och kan komma att utgöra en katalysator för framtida tillväxt men det finns fortfarande många regulatoriska oklarheter som hindrar, inte minst på EU-nivå.
- 43 procent av etablerade företagare anser sig inte ha lika god tillgång till socialförsäkringssystemet som anställda. Det finns ett tydligt samband mellan synen på företagares tillgång till socialförsäkringssystemen och en rädsla att misslyckas.
