En ny konsumentundersökning visar att försenade betalningar utlöser kraftig känslomässig stress hos svenskar.
Hela 90 procent upplever hög eller mycket hög stress.
Det visar en undersökning som Fintechföretaget Riverty låtit genomföra i samarbete med undersökningsföretaget Appinio. I studien har 2 000 svenskar tillfrågats om sina erfarenheter och känslor kring skulder, försenade betalningar och ekonomisk stress. Här är några av resultaten.
Undersökningen visar att majoriteten tycker att det är viktigt att betala sina räkningar i tid och det gäller samtliga konsumtionsområden. Räkningar för kollektivtrafik sticker ut något, där närmare sju procent svarar att det inte är viktigt att betala i tid.
Dennis Blennskog, vd Riverty Sverige
På frågan om vad som skapar mest stress när man ligger efter med räkningarna svarade nästan var fjärde deltagare i undersökningen, 24,1 %, att det var betalningar på lån och andra finansiella tjänster. Därefter stressar försenade betalningar på energi och vatten, svarar drygt var femte svensk (22,7%). Men många svarar också att de aldrig varit sen med en räkning (29,2%).
– Det här bekräftar våra tidigare erfarenheter av svenskars inställning till försenade räkningar. Samtidigt är alla slags skulder viktiga att betala och ger konsekvenser när de blivit försenade, säger Dennis Blennskog vd på Riverty Sverige.
På en allmän fråga om hur stressande det är att ligga efter med betalningarna svarar över 90 procent att det skapar hög eller mycket hög känslomässig stress.
Drygt hälften av svenskarna menar att de har varit försenade upp till 30 dagar med någon betalning under de senaste två åren. Drygt 15 procent svarar att de någon gång varit försenade mer än 30 dagar med en betalning, varav 5,8 procent att de legat efter med betalningarna vid ett flertal tillfällen den senaste tvåårsperioden.
Det vanligaste skälet till att man kommit efter med en betalning är för höga utgifter (48,2%). Vanliga anledningar är också oförutsedda utgifter (22,7%), att räkningen glömts bort (21,1%) och att inkomstförmågan gått förlorad (19,1%).
– Det vanligaste är att man har en mindre skuld för konsumtionsköp, motsvarande 2 500 kr. Det uppger fler än var fjärde. Sen är hoppet stort till dem som är rejält skuldsatta, där 16,3 procent svarar att de har skulder på över 290 000 kronor. Skuldintervallen däremellan är mer jämnt fördelade, menar Dennis Blennskog.
Om studien
Studien genomfördes digitalt av Appinio på uppdrag av fintechföretaget Riverty under perioden 26–27 november 2025. Totalt deltog 2 000 svenskar med en medelålder strax över 40 år och en jämn könsfördelning.
