Trots motvind med inflation och oro kring såväl covid som kriget i Ukraina är den globala tillväxten oväntat stabil.
I de senaste uppdateringarna från IMF kan vi till och med se små uppjusteringar av BNP-prognoserna.
Osäkerheten kring makroutvecklingen verkar inte heller bryta den positiva trenden som aktiemarknaden som hittills håller i sig, med tvåsiffriga uppgångar på flera börser. Situationen i Sverige är emellertid besvärlig och prognoser tyder på att 2023 kommer bjuda på negativ tillväxt, vilket är svagast av samtliga EU-länder. Samtidigt är framtidstron hos svenska företag och hushåll på den lägsta nivån sedan inledningen av 1990-talet.
Global tillväxt stabil men under långsiktig trend
I slutet av januari presenterade IMF sin senaste uppdatering av World Economic Outlook, med organisationens analys av utvecklingen i den globala ekonomin. En förväntad nedgång i inflationen och att Kina öppnar upp efter covid uppges som två anledningar till att BNP-prognoserna för såväl innevarande som nästkommande år justerades upp något relativt föregående bedömning. För 2023 väntas tillväxten uppgå till 2,9 procent för att sedan förbättras till 3,1 procent under 2024, men det är likväl en lägre tillväxt än under 2022 och klart under den långsiktiga trenden på 3,8 procents tillväxt.
Samtidigt uppger IMF att risken snarare ligger på nedsidan än att vi skulle få en starkare utveckling i förhållande till de prognoser man presenterat. Fortsatt osäkerhet kring covid, kriget i Ukraina, och stramare kreditvillkor är några av de risker som IMF sätter ljuset på. Noterbart är att USA under prognosperioden inte väntas se någon förbättring i den ekonomiska tillväxten utan BNP-tillväxten bedöms falla från 2,0 procent under fjolåret till 1,4 procent i år, med ytterligare avmattning till 1,0 procent under 2024.
Med tanke på den amerikanska ekonomins storlek och roll som global ekonomisk motor skapar det frågetecken. För Europa väntas 2023 vara bottenåret och vi kan därefter se en viss förstärkning av den ekonomiska tillväxten, medan läget på tillväxtmarknaderna väntas förbättras successivt under både 2023 och 2024.
Prognosen för global inflation tyder på en tydlig nedgång, från fjolårets nivå på 8,8 procent väntar sig IMF fall till 6,6 procent i år och 4,3 procent under 2024. Även här väntas alltså utvecklingen avvika från den långsiktiga trenden, där den globala inflationen innan pandemin låg runt 3,5 procent. För OECD-länderna väntas emellertid inflationen under 2024 närma sig en mer normaliserad nivå och närma sig centralbankernas mål, och IMF:s prognos tyder på att konsumentpriserna då visar en uppgång på mer måttliga 2,6 procent.
Börsuppgången håller i sig
Snart har två månader av året passerat och optimismen på aktiemarknaden verkar så här långt intakt, trots osäkerheten kring makromiljön. Så gott som samtliga världsmarknader visar positiv avkastning, och flera börser har till och med givit tvåsiffrig avkastning. I topp (räknat i kronor) hittar vi aktiemarknaderna i Frankrike, Tyskland och på amerikanska Nasdaq. Ser vi istället till globala sektorer är det inte minst IT och telekommunikation som har gått starkt under 2023, medan hälsovård och energi hittills uppvisar den svagaste utvecklingen.
Det verkar som om marknadens aktörer räknat in att inflationen är på väg att vika och att centralbankerna därmed kan väntas slå av på takten i räntehöjningarna. Men det är långt ifrån säkert att det blir är den väg vi kommer att gå. Den senaste statistiken kring konsumentpriserna i USA visar visserligen att inflationen föll marginellt, men nedgången var mindre än väntat. Samtidigt kan noteras att arbetsmarknaden i USA är stark vilket kan medföra att Federal Reserve inte vågar ta ett steg tillbaka, i förväntansbilden ligger idag att centralbanken kommer att höja styrräntan med ytterligare 0,50–0,75 procentenheter.
I Sverige har Riksbanken fortsatt att höja styrräntan, senast med 0,50 procentenheter till 3,0 procent. När inflationsstatistiken för januari presenterades visade det en nedgång till 11,7 procent, att jämföra med nivån föregående månad på 12,3 procent. Mycket av förändringen förklaras emellertid av fallande elpriser, vilka föll med drygt 27 procent under månaden, och justerat för dessa steg den underliggande inflationstakten istället med 0,4 procentenheter. Det är således ingen ljusning och det finns all anledning att tro att vi kommer få se ytterligare räntehöjningar även i Sverige.
Svensk ekonomi svagast i Europa
Hög inflation, energikris och stigande bolåneräntor talar inte för att den svenska konsumenten, eller ekonomin som helhet, kommer att utvecklas särskilt väl under 2023. Redan under fjolårets sista kvartal föll BNP med 0,6 procent jämfört med föregående kvartal och sannolikheten att Sverige är i en recession är relativt hög. Utfallet var också klart lägre än väntat, där många bedömare hade räknat med en oförändrad nivå eller till och med en tillväxt runt 1 procent. Svag konsumtion och vikande bostadsbyggande är två avgörande faktorer som lyfts fram, vilket inte är oväntat med tanke på den vikande köpkraften hos hushållen.
EU:s prognoser för medlemsländernas BNP-utveckling visar att Sverige ligget i botten i regionen, med en väntat negativ tillväxt om 0,8 procent för helåret 2023. Sverige är därmed det enda landet som väntas uppvisa fallande BNP, och även om vi blickar fram till 2024 bedöms svensk ekonomi ligga lågt i förhållande till övriga EU, ett år då endast Italien väntas visa en svagare tillväxt.
De svenska hushållens humör har tydligt försämrats det senaste året, där mätningar visar att konsumentförtroendet under hösten föll till den lägsta nivån sedan inledningen av 1990-talet. Även om nivån stabiliserat därefter är signalerna från konsumenterna fortsatt svaga och synen på den egna ekonomin tyder på stor osäkerhet. Konjunkturbarometern som mäter stämningsläget hos såväl företag som hushåll indikerar också att framtidstron är sargad, de senaste 30 åren har vi endast varit på dagens nivå i samband med finanskrisen 2008–2009 samt vid utbrottet av pandemin under inledningen av 2020. Industrin har nu visat fallande nivåer i barometern under åtta månader i rad, och den svaga trenden på bostadsmarknaden har medfört att byggföretagen noterat den lägsta nivån i mätningen sedan 1992.
Efterfrågan på arbetskraft uppges emellertid vara fortsatt stabil och tyder på en oförändrad personalstyrka hos de svenska företagen det kommande kvartalet. Flera företag inom tillverkningsindustrin uppger dessutom att de fortfarande upplever en brist på arbetskraft, och statistiken visar att sysselsättningen steg och arbetslösheten sjönk i januari.
Bilden i Sverige liknar således den globala situationen, där frågan är om Riksbanken och övriga centralbanker kan balansera på rätt sida så att inflationen hålls under kontroll samtidigt som en hårdlandning i ekonomin kan undvikas. Vi fortsätter att bevaka trenderna i makromiljön samt på de finansiella marknaderna, vill du veta mer om hur vi jobbar är du välkommen att kontakta någon av våra finansiella rådgivare.