Skandias Plånboksindex för tredje kvartalet visar på ett tydligt trendbrott.
Maria Landeborn, Sparekonom
Efter en lång tid av sjunkande sparvilja har hushåll med stora bolån, småbarnsfamiljer och förstagångsköpare på bostadsmarknaden nu tänkt om och prioriterar sparande. Framför allt handlar det om buffertsparande och amorteringar. Det nya amorteringskravet har därmed redan fått effekt.
Grupper där sparviljan ökar är storstadsbor och höginkomsttagare som ofta har stora bolån. En annan är yngre par utan barn som sannolikt står inför ett köp av en större bostad framöver och då behöver mer kapital. Slutligen handlar det om småbarnsfamiljer, en grupp med en ekonomi som redan är ansträngd på grund av högre utgifter, ofta kombinerat med lägre inkomst till följd av föräldraledighet, vab och deltidsarbete.
– Svenska folket har nu insett att det blir betydligt högre boendekostnader framöver. Det har fått många hushåll att vara beredda att skippa såväl solsemester som ny mobil till förmån för amorteringar och en större buffert. Vad vi ser är alltså att det nya amorteringskravet redan fått viss effekt och särskilt på utsatta grupper, säger Maria Landeborn.
Om Plånboksindex
Skandias Plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, kombinerar hushållens optimism kring den egna ekonomin med sparviljan, det vill säga benägenheten att amortera, spara på banken, i fonder eller aktier.
Mätningen görs i samarbete med TNS Sifo. Datainsamling sker den 1-7:e varje månad och varje månads mätning har omfattat ca 1 000 webintervjuer. Resultatet har vägts på kön, ålder, region och inkomstgrupp för att spegla målgruppen ovan. Urvalet dras ur TNS Sifos onlinepanel: Panelen har rekryterats representativt över hela landet via telefon och postala utskick. Det finns ingen möjlighet att ansluta sig till panelen utan att först ha blivit kontaktad av TNS Sifo i anslutning till en undersökning som uppfyller kraven för representativitet.
