Nästan 1 av 5 svenskar behöver hjälp med att installera mobilt bank-id ­– här är ”Digitalt utanförskap”, en delrapport av undersökningen Svenskarna och internet 2020

Internetstiftelsens nya rapport om digitalt utanförskap visar att många svenskar behöver hjälp för att klara det digitala livet.

Nästan 1 av 5 svenskar behöver hjälp med att installera mobilt bank-id ­– här är ”Digitalt utanförskap”, en delrapport av undersökningen Svenskarna och internet 2020 1
Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef, Internetstiftelsen

En majoritet av sällananvändarna av internet, och även vissa dagliga användare, behöver hjälp med att exempelvis installera mobilt bank-id, skapa e-postkonto eller boka en resa på nätet.

Nästan hela Sveriges befolkning använder internet, men inte alla. 6 procent av befolkningen använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls.

Med en ökad digitalisering av samhället riskerar denna grupp att hamna i ett utanförskap.

I ”Digitalt utanförskap”, en ny delrapport av undersökningen Svenskarna och internet 2020, framgår att många svenskar behöver hjälp av andra för att kunna göra aktiviteter på internet.

– Vi kan inte luta oss tillbaka och vara nöjda för att nästan alla i Sverige har tillgång till internet. Det finns fortfarande grupper som inte är en del av det digitala samhället, och det är viktigt att börja prata om vilka kompetenser som krävs för att kunna ta del av de samhällstjänster som erbjuds digitalt, säger Jannike Tillå, kommunikationschef på Internetstiftelsen.

Sällananvändare i störst behov av hjälp
Bland de som använder internet mer sällan än dagligen uppger nästan 3 av 5 att de behöver hjälp med att installera mobilt bank-id. Fler än 2 av 5 sällananvändare behöver hjälp för att handla på nätet. Och när samma grupp ska abonnera på en strömningstjänst för musik, film och tv behöver hela 7 av 10 hjälp. Betala räkningar på internet är den aktivitet av de undersökta som sällanvändare minst av allt behöver hjälp med, knappt 3 av 10.

– Vi måste se digital kompetens som ett brett begrepp som innefattar många olika delar. Bara för att man kan googla eller betala räkningar på nätet betyder det inte att man behärskar andra digitala aktiviteter som att tanka över foton från mobil till dator eller att e-handla, säger Jannike Tillå.

Även om sällananvändarna har ett mycket stort hjälpbehov behöver en del av de dagliga internetanvändarna också hjälp. 14–16 procent av dagliganvändarna behöver hjälp med att installera mobilt bank-id, skapa eget e-postkonto, tanka över foto från mobil till dator, och abonnera på en strömningstjänst. Bara runt 5 procent av de dagliga användarna behöver hjälp för att handla på nätet.

– Mobilt bank-id är en förutsättning för att kunna nyttja många digitala samhällstjänster. Tittar vi på befolkningen i stort behöver nära 1 av 5 svenskar hjälp med att installera mobilt bank-id, så det finns ett stort behov av både stöd och utbildning. Digitala tjänster behöver utformas så att alla kan använda dem och vi behöver säkerställa att alla kan få utveckla sin digitala kompetens och vara delaktiga i samhället oavsett personens förutsättningar, säger Jannike Tillå.

Ålder, utbildning och inkomstnivå avgörande
Undersökningen visar att det är de äldsta som har störst behov av hjälp. Behovet ökar gradvis med åldern från 26 år. Utbildningsnivån är också avgörande. De som enbart har grundskoleutbildning behöver i högre grad hjälp med samtliga undersökta aktiviteter. Och personer som bor i ett hushåll med låg inkomst har också större behov av hjälp.

Bland befolkningen i stort gäller att man i första hand ber sin partner eller sitt barn om hjälp. 7 av 10 pensionärer får hjälp av barn eller barnbarn.

Svenskarna vill få brådskande samhällsinformation via sms
Under den pågående pandemin har behovet av information varit stort. Undersökningen visar att 3 av 4 svenskar vill ha brådskande samhällsinformation via sms.

När det gäller allmän – inte brådskande – samhällsinformation föredrar de flesta e-post, men inte alla. Ickeanvändare av internet föredrar att få denna information som post i brevlådan.

Att få samhällsinformation till en digital brevlåda intresserar inte de äldre, men är ett mer populärt alternativ hos de 26–35 år, samt högutbildade och de som bor i höginkomsthushåll.

Om ”Digitalt utanförskap”, en delrapport av undersökningen Svenskarna och internet 2020
Rapporten bygger på data som samlats in under det första kvartalet år 2020. Det vill säga innan och precis i början av situationen med covid-19.

Senare i vinter släpps hela rapporten Svenskarna och internet 2020, där bland annat digitaliseringseffekter av pandemin presenteras.

Fler nyheter i delrapporten ”Digitalt utanförskap”:

Internetutveckling och uppkoppling

  • 96 procent av befolkningen använder internet
  • Mycket få sällan-/ickeanvändare bor i höginkomsthushåll
  • Nästan hälften av ickeanvändarna ser inte internet som något användbart
  • Fler har fiber, övriga uppkopplingar minskar

Att be om digital hjälp

  • 17 procent av befolkningen behöver hjälp med att installera mobilt bank-id
  • 7 av 10 sällanvändare behöver hjälp att skapa konto för strömningstjänster
  • Nära 3 av 10 pensionärer behöver hjälp med att e-handla
  • Kvinnor ber oftare om digital hjälp än män
  • Ensamstående i större behov av hjälp än de i en relation
  • Landsbygdsbor behöver mer hjälp än stadsbor
  • Människor med funktionsvariation behöver i högre grad hjälp
  • Ålder, utbildning och inkomst avgörande om man behöver hjälp
  • Svenskarna ber i första hand partner eller barn om hjälp

Kanalpreferens samhällsinformation

  • 3 av 4 svenskar vill i första hand ha brådskande samhällsinformation via sms, vilket gör sms till den mest önskade kanalen för ändamålet.
  • När det kommer till allmän – icke brådskande – samhällsinformation är e-post det främsta valet, vilket fler än 2 av 5 föredrar.
  • Studerande föredrar samhällsinformation via post i brevlådan i högre grad än vad pensionärer gör
  • Digital brevlåda föredras oftare av de i höginkomsthushåll
  • De med funktionsvariation föredrar e-post och post i brevlådan framför digital brevlåda