Hur skiljer sig inkomstskatten i Sverige från de andra nordiska länderna?

Norden är ett områden som består av fem stycken medlemsländer, nämligen Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. Även Åland, Färöarna och Grönland är en del av Norden. Regionen är känd för sina långa, blonda och blåögda människor, samt vackra natur och kalla vintrar.

 

Hur skiljer sig inkomstskatten i Sverige från de andra nordiska länderna?

 

De är även kända för att ha höga skatter, vilket stämmer, men bara till viss del. Efter avdrag är skatten inte riktigt lika hög som många tror. De flesta drar även alla de nordiska länder över en och samma kam, trots att det finns många skillnader, inte minst vad gäller inkomstskatt.

Inkomstskatt i Sverige

Inkomstskatten i Sverige kan verka hög vid första anblick, speciellt vid jämförelser med andra länder runt om i världen. Skattepengarna går dock till en rad av olika saker som svenskarna älskar och aldrig vill bli av med, exempelvis möjligheten till gratis utbildning och sjukvård.

Hur hög är egentligen inkomstskatten i Sverige? Det varierar ganska drastiskt. Låginkomsttagare skattar inte särskilt mycket efter diverse avdrag, medan de som når en inkomst över gränsen för att behöva betala statlig skatt får en betydligt högre slutgiltig skattesats.

Ett exempel på hur en inkomstskatt kan se ut för en 28 årig man med en årsinkomst på 250.000 kronor per år:

Den beskattningsbara inkomsten är 250.000 kronor minus ett grundavdrag på 26500 kronor. Beskattningsunderlaget är därmed sänkt till 223.500 kronor. Kommunal inkomstskatt, allmän pensionsavgift, begravningsavgift och public service-avgift beräknas, minus skattereduktioner för allmän pensionsavgift, arbetsinkomster och förvärvsinkomst. Den slutliga skatten landet på 52.253 kronor, vilket blir ungefär 21%.

Ett exempel på hur en inkomstskatt kan se ut för en 60 år kvinna med en årsinkomst på 750.000 kronor per år.

Den beskattningsbara inkomsten är 750.000 kronor minus ett grundavdrag på 14000 kronor. Beskattningsunderlaget är därmed sänkt till 736.000 kronor. Kommunal inkomstskatt, allmän pensionsavgift, begravningsavgift och public service-avgift beräknas, minus skattereduktioner för allmän pensionsavgift, arbetsinkomster och förvärvsinkomst. Den slutliga skatten landet på 258.554 kronor, vilket blir ungefär 35%.

Utöver detta tillkommer kyrkoavgiften för de som är medlem i en församling. Skatten påverkas även av andra faktorer, exempelvis eventuella lån eller uppskov på försäljning av fastighet. Vilken typ av lån det handlar om spelar ingen större roll (vissa gäller dock inte, exempelvis CSN-lån), samtliga ränteutgifter är avdragsgilla till 30% upp till 100.000 kronor, oavsett om det handlar om bostadslån eller lån utan uc.

4 faktorer som kan påverka skatten i Sverige

Följande 4 saker kan påverka den slutliga skatten i Sverige i positiv eller negativ riktning:

  • Eventuella lån. I Sverige är räntan de flesta lån och krediter avdragsgilla till 30%. Procentsatsen gäller upp till en ränta på 100.000 kronor, sedan sänks den till 21%. De som har betalat ränta på 100.000 kronor kan därmed sänka det beskattningsbara underlaget med 30.000 kronor.
  • Medlem i kyrkan. De som är medlem i kyrkan betalar varje år en kyrkoavgift. Beloppet baseras på inkomst och ligger på ungefär 1% av den kommunalt beskattningsbara inkomsten. Begravningsavgiften är obligatorisk.
  • Uppskov på försäljningar av fastigheter. De som har sålt fastighet under årets gång har möjlighet att ansöka om uppskov. Det betyder att de skjuter upp betalningen av skatt som gjorts på eventuell vinst från försäljningen.
  • Försäljning av värdepapper. Alla försäljning av värdepapper ska tas med i deklarationen, oavsett vinst eller förlust. Vid vinst ska skatt betalas med 30%. Om dessa värdepapper har gått med förlust går det istället att kvitta förlusterna mot framtida vinster från värdepapper, eller att kvitta mot inkomst av tjänst.

 Utöver detta finns det en rad av andra parametrar som kan påverka skatten, men ovanstående är några av de vanligaste punkterna.

Exempel på skillnader mellan Sverige och Norge

Skatten i Sverige är aningen högre än i Norge.

Nedan ser du en ungefärlig jämförelse för hur mycket en 28 årig man behöver skatta på en årsinkomst på 240.000 kronor per år i Sverige, respektive Norge.

  • Skatt i Sverige – ungefär 21%
  • Skatt i Norge – ungefär 16%

Viktigt att tänka på är att detta kan variera drastiskt beroende på många olika faktorer. Ett exempel på detta är eventuella avdrag, vart man bor och hur gammal man är. Den slutliga skatten kan därmed variera ganska mycket från person till person, trots att inkomsterna är lika stora.

Inkomstskatt i resten av Norden

I resten av Norden varierar inkomstskatten en aning. Några av medlemsländerna har aningen lägre skatt, exempelvis Island och Danmark, medan Norge och Finland har aningen högre än resterande.

Vänligen notera att skattesatserna påverkas mycket av olika typer av avdrag, därmed är det möjligt att exempelvis finska medborgare får betala mindre skatt än danska medborgare i slutändan.

Skatter i de nordiska länderna, rankat från högst till lägst:

  1. Sverige
  2. Finland
  3. Norge
  4. Danmark
  5. Island

Sammanfattning

Även om det finns många likheter mellan de nordiska länderna finns det även många skillnader. Skattesystem har många liknande inslag, även om den slutliga inkomstskatten varierar ganska mycket mellan de olika medlemsländerna.

Sverige har högst skatt, medan Island har lägst skatt. Resterande länder hamnar någonstans mitt emellan. Som tidigare nämnts kan resultatet bli annorlunda i slutändan tack vare eventuella skattetillägg eller avdrag, därmed skiljer sig skatten ofta ganska mycket mellan olika situationer.

I Sverige är ett vanligt använt riktmärke att man betalar ungefär 30% i skatt, men detta varierar väldigt mycket beroende på storlek på inkomst, vart man bor, hur gammal man är, tillsammans med en rad andra olika parametrar. Saker som lån och andra avdrag kan se påverka den slutgiltiga skatten åt något av hållen.