Höstens shoppinghögtider riskerar leda till fler inkassokrav

Inför Black Friday, Cyber Monday och julhandeln riskerar tusentals svenskar att öka sina skulder.

Under årets första sex månader hade över 263 500 personer ådragit sig närmare 580 000 krav, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande. Det visar en analys som Visma gjort av statistik från Kronofogden.

Jämfört med samma period förra året har kravens sammanlagda skuldbelopp ökat med 12,7 procent till drygt 9 miljarder kronor, vilket är den högsta siffran någonsin.

– Det är lätt att skena iväg när handeln marknadsför sig med låga priser inför Black Friday. Dagens smidiga betallösningar på nätet underlättar för den som vill konsumera. Köpet genomförs med ett “klick” och betalningen med faktura eller delbetalning är förvald. Det kan inte bli enklare. Men det är viktigt att inte överskatta sin ekonomiska förmåga och veta vad “klicket” innebär, säger Magnus Månsson, VD på Visma Financial Solutions.

Rekordmånga inkassokrav

Konsumtionslån, utan säkerhet, har ökat med drygt 7 procent per år. Totalt står lån till konsumtion för 18 procent av hushållens totala skulder. Konsumtionslån står för en större andel av hushållets betalningar än bolån, eftersom räntan och amorteringstakten är högre. Vart sjunde konsumtionslån leder till ett inkassokrav enligt Finansinspektionen.

– Vi ska komma ihåg att skuldsättningsökningen sker under en period med historisk låga räntor och relativt hög sysselsättning. Det är viktigt att vara förberedd på förändringar och att det finns marginaler för framtida räntehöjningar, säger Magnus Månsson.

Antalet inkassokrav på höga belopp har ökat i flera år, men utvecklingen har nu accelererat enligt Kronofogden. Bakom ökningen står bland annat kreditföretag och banker. Kravens sammanlagda skuldbelopp har ökat med 12,7 procent till drygt 9 miljarder kronor.

Stärkt konsumentskydd

Just nu pågår förberedelser inför en ny lag som ska stärka konsumentskyddet när betaltjänster tillhandahålls. Förslaget innebär att betalningssätt utan kredit ska visas först när man handlar på nätet och att betalningssätt med kredit inte får vara förvalt om det finns andra betalningssätt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2020.

– Vi ser positivt på förslaget på nytt krav för betaltjänster. Konsumenten måste själv få lov att välja om han eller hon vill ta en kredit. Det behöver inte vara fel att handla på kredit, men det är viktigt att konsumenten förstår den totala kostnaden som det innebär. Vi hoppas på att det leder till att färre skuldsätter sig, avslutar Magnus Månsson.

Fem konsumenttips inför shoppinghögtiderna

  1. Tacka nej till reklamutskick via sms och mail.
  2. Ta tid att tänka efter innan du köper något, fråga dig själv om du behöver detta. Tänk även över miljöaspekterna av köpet.
  3. Sätt en budget och gör en lista på vad du ska handla och håll dig till den.
  4. Håll koll på dina inköp genom att skriver upp dem eller logga in på din internetbank, så får du en bra bild av vad pengarna går till.
  5. Välj i första hand betalningsalternativ utan “kreditköp”, dvs köp på faktura och delbetalning. Väljer du att handla på kredit, se till att du har koll på totalkostnaden som krediten innebär.