Försök med smarta sensorer utomhus i Eslöv

Som ett led i en digitaliseringssatsning hos Eslövs kommun genomförs nu ett pilotförsök med smarta sensorer på strategiska ställen ute i tätorten.

Försök med smarta sensorer utomhus i Eslöv
Under bänkarna på det nyrustade Stora torg i Eslöv monteras sensor som känner av om någon sitter på bänken. Foto: Petter Duvander/Kraftringen

Sensortekniken kan lägga grunden för att vägleda kommuninvånarna bättre, exempelvis till lediga parkeringsplatser, men även användas i kommunal planering.

Projektet genomförs i samarbete med Kraftringen. Sensorerna skickar data trådlöst till Kraftringens nätverk. Detta bidrar till ytterligare möjligheter för digitalisering hos kommunen och det lokala näringslivet. Leverantör av sensorerna och ansvarig för programmering är Sensative. Kommunen provar nu fem olika typer av sensorer. Flertalet av dem baseras på IR-teknik och reagerar för massor som rör sig. Flödet av data från sensorerna är förhållandevis litet och systemet använder sig av LoRa-nätverk – Long Range – som skickar data energieffektivt med räckvidd på 5–20 kilometer. Sensorerna drivs av batteri med livslängd på 10–15 år.

Ingen identifiering

Sensorer vid gång- och cykelvägar reagerar på passerande fotgängare och cyklister och flödet räknas. Sensorer under parkbänkar reagerar på om någon sitter på bänken. För kontroll av flödet genom järnvägsstationens tunnel används kameror från Axis Communication. Det måste tilläggas att dessa kameror inte identifierar individer. Sensorer har också placerats på parkeringsplatser för att registrera vilka som är upptagna, dessa sensorer baseras också på radar. Fem kommunanställda har ställt upp för att testa tekniken med GPS-sändare på sina cyklar. Där registreras var de cyklar och var de parkerar.

– Vårt syfte med pilotprojektet är att se hur tekniken fungerar och hur användbar den är som planeringsunderlag och för att effektivisera kommunens verksamheter, säger Petra König, utvecklingsstrateg med fokus på miljö- och hållbarhetsfrågor och projektledare för sensorkommunikationsprojektet. Efter sex månader ska vi göra en utvärdering. Då kan vi se om det går att använda data från sensorer exempelvis i vårt geografiska informationssystem GIS.

Data om hur fotgängare och cyklister rör sig kan användas i den kommunala planeringen. Var behövs nya gång- och cykelvägar? Vilka behöver breddas? Kan några avvecklas? Kommunen kan få vetskap om vilka vägar och ytor som står tomma och ödsliga vissa delar av dygnet och där tryggheten kanske behöver förbättras. Var behöver belysningen förstärkas?

Sensordata från parkeringsplatser kan användas på digitala vägledningsskyltar för att tidigt leda infartstrafik på väg in i staden och söktrafik till lediga platser. Idag finns inga vägledningsskyltar alls av denna typ. Även parkeringsdata kan användas i den kommunala planeringen. Var behövs fler P-platser och kan några läggas ner?

Pilotprojektet har mottagits med stor nyfikenhet av de boende i kommunen och skeptikerna har varit få. Eftersom sensorerna och kamerorna inte ger underlag för någon identifiering av personer lägger inte GDPR något hinder i vägen. Undantaget är GPS-sändarna på cyklarna, där deltagarna har ställt upp frivilligt.

Andra sensortyper

Det finns ytterligare typer av sensorer som mäter förekomst eller rörelse av olika massor, dessutom av temperatur, fuktighet och andra parametrar. Sensorer kan användas för att mäta fyllnadsgrad i avfallskärl och därmed optimera tömningstillfällena. Fuktsensorer i jorden i rabatter kan signalera om när det är dags att vattna. Genom smarta kontroller via LoRa-nätverket kan antalet besök och resor som kommunens drift- och underhållspersonal gör optimeras.

– Vårt aktuella projekt är verksamhetsdrivet. Långsiktigt behöver vi tillsammans med IT ta fram en förvaltningsorganisation med fokus på livscykelhantering och informationssäkerhet, säger Helena Månsson, digitaliseringsstrateg på Eslövs kommun.

I slutänden medger sensortekniken att kommunen kan dra ner på antalet arbetstimmar för underhåll, mängden transportarbete och förbättra energieffektiviteten. Med andra ord göra vinster för ekonomi och miljö. I och med att planeringen för trygghet kan förbättras bidrar tekniken också till social hållbarhet.

Av Kjell-Arne Larsson