Det är aldrig dags för panik

Rädsla är kroppens och hjärnans larmsystem som säger till oss att någonting är fel. Men rädslan får oss också att agera irrationellt.

Här följer några tips på vad du kan göra för att minska rädslan genom att ta tag i din ekonomi.

Jag lyssnade på podden Dumma människor här om dagen som handlar om hur vi ofta gör tankevurpor när vi agerar. Jag har skrivit om tankevurpor tidigare bland tex här: Helt naturligt och irrationellt att vi bunkrar toapapper. Nedan följer några förslag från podden, på hur du kan agera för att minska din rädsla och få en bättre ekonomi på köpet.

Kort om vårt larmsystem

Vårt larmsystem är en fantastisk konstruktion som genom evolutionen har formats till att fungera optimalt när vi står inför ett livsviktigt hot. Ångest, oro och rädsla är känslor som signalerar att någonting är fel och att vi måste omfördela de resurser vi har.

Blod pumpas till våra stora muskelgrupper för att göra oss redo att fly eller slåss. Vårt automatiska tänkande får 100 procents förtur mot vårt rationella tänkande. Rädslan är en prioriterad känsla och trumfar alla rationella argument. Rädslan tar också bort vår impulskontroll vilket gör att vi är mer benägna att göra och tänka fel – och dessutom för fort.

Tankevurpor vi gör – jodå, även du. Och jag.

I artikeln om att vi bunkrar toalettpapper tog jag upp några förklaringar till våra mindre rationella beslut när det kommer till bunkring tex Zero risk bias (vi försöker eliminera en liten risk när vi inte kan rå på den stora risken), Tillgänglighetsbias (det vi lätt kan komma ihåg bedömer vi som viktigt) och flockmentalitet (att inte följa flocken betydde ofta ond bråd död för våra förfäder).

Här följer ytterligare två förklaringar till varför vi beter oss irrationellt när står inför osäkerhet: Knapphetseffekten och Sociala bevis.

Knapphetseffekten

Vi tror att något är mer värt om det är knappt. Två exempel från matbutiken.

Har du tänkt på att det ibland står att en bra deal endast gäller idag? Du måste vara snabb för att göra fyndet. Här är det tiden som är knapp och vi är skapta att agera snabbt på en bra deal.
När varan är det som är knappt så ser du ofta skyltar som tex säger “endast 3 per kund”. Du känner att okej, om dom måste ransonera det så betyder det att det inte finns tillräckligt. Du köper troligtvis 3 även om du endast var intresserad av 1 från början.

Sociala bevis

Vi är flockdjur och vår överlevnad har hängt på att vi tillhör en flock och att vi följer den. Om många köper en viss produkt så är det mer sannolikt att även du gör det. Om många köper toalettpapper så kanske du tänker (eller i alla fall känner) att “kanske dom vet något som inte jag vet”. Står folk i en kö till en viss restaurang så drar du kanske slutsatsen att den måste vara bra. “Dom vet nog något som inte jag vet”.

Så hur gör vi för att minska rädslan? Göra oss mer rationella.

1. För det första kan det vara en bra idé i dessa tider att sätta gränser för dig själv. Det är lätt att inhämta lite för mycket information just nu. Kortsiktigt känns det skönt, en känsla av kontroll, men det troliga är att resultatet blir att du mår ännu sämre. Det tar tid ifrån roliga eller normala saker och när du läser all motstridig information som flödar ökar kanske din osäkerhet och rädsla. Så sätt upp regler. Till exempel att du får titta på nyheterna och se folkhälsomyndighetens presskonferens varje dag men du struntar i twitter/facebook och diverse nyhetssidor.
2. Se sen över vad du kan påverka och vad du inte kan påverka. Ta gärna ett papper och en penna och skriv ner allt du oroar dig för. Det du inte kan påverka lägger du åt sidan och det du kan påverka gör du en plan för. Och när det kommer till din ekonomi så kanske du kan:

• Anmäla dig till a-kassan.
• Se över om du behöver en inkomstförsäkring.
• Sätta upp ett sparande (eller utöka ditt sparande).
• Leta efter ett extra jobb.
• Sälja saker du inte behöver.
• Avsluta prenumerationer.
• Förhandla ner räntan på ditt bolån.
• Kontakta banken och undersök om du kan få amorteringsfritt lån under en period.
• Jämföra dina försäkringar och se om du kan få samma skydd för en lägre peng.
• Se över ditt elavtal och se till att du inte har ett tillsvidareavtal.
  Du kanske inte kan/orkar/vill göra alla dessa saker direkt – men gör en plan så kommer du känna att du har kontroll = rädslan minskar.

Några sista tips från podden – för att minska rädslan:

• Gå ut och gör något med kroppen.
• Gör något för hjärnan (läs en bok, sudoku, lyssna på en podd).
• Sätt rutiner – schemalägg din dag.
• Håll igång dina relationer – kanke digitalt i dagsläget.
• Gör något gott åt en vän, släkting eller främling. Kanske handla åt någon 70+? Att hjälpa andra får oss att må bra. Att ta någon annans perspektiv gör också att vi “tvingas ut” ur vår egna hjärna. Både du och den du hjälper kommer må bättre!

Glöm inte att det är aldrig är dags för panik.

Panik (extrem rädsla) gör dig till en dålig beslutsfattare. Genom att behålla ditt lugn kan du agera mer korrekt och beslutsamt. Och det finns ett stort värde i att du kan behålla ditt lugn. Det smittar nämligen. Beter du dig lugnt blir andra lugnare.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt eller behöver stöd:

• Sjukvårdsrådgivningen
  Rådgivning dygnet runt. Telefon: 1177
• Anhöriglinjen
  Behöver du stöd i din roll som anhörig eller närstående? Telefon: 0200-23 95 00
• Jourhavande medmänniska
  För dig som söker medmänskligt stöd på natten. Telefon: 08-702 16 80
• Vid akuta tillstånd kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112