Vi väljer att fokusera på banksektorn efter att vi sett dramatiska händelser de senaste veckorna på båda sidor av Atlanten.
Det väcker obehagliga minnen från finanskrisen och sätter fingret på att vi befinner oss i en ny miljö där inflation och högre räntenivåer blir kännbara på flera håll i ekonomin.
Nu letar analytiker och bedömare efter både nya oroshärdar och signaler om händelserna den senaste tiden kan komma att påverka centralbankernas agerande under våren.
Krasch i Silicon Valley
Bankfrossa har drabbat marknaden under mars, och även det kan kännas som en parallell till utvecklingen under 2008 drar flertalet bedömare slutsatsen att sannolikheten är liten för en upprepning av det vi upplevde då. Men att snabbt stigande räntor och inflation kommer att skapa problem för privatpersoner, företag och banker är inget oväntat, frågan var bara vem som skulle stå naken när tidvattnet vände.
Först bland bankerna att stå utan badkläder var SVB, Silicon Valley Bank, som på kort tid hamnat i trångmål. När nyheten spreds att banken realiserat förluster i sin obligationsportfölj startade det en kedjereaktion som ledde till ett så kallat ”bank run”, det vill säga att kunderna av rädsla för att förlora sitt kapital tömmer sina bankkonton. Det innebär att banken snabbt dräneras på kapital, samt att man i SVB:s fall blir tvingade att realisera ytterligare förluster i sina obligationsinnehav och att banken i förlängningen hamnar på obestånd.
Hela förloppet var oroväckande snabbt och redan efter 36 timmar kunde vi konstatera att USA haft sin största bankkollaps sedan finanskrisen. I processen har SVB tagits över av den federala myndigheten FDIC, som därmed gick in som garant för kundernas insatta kapital på banken. Strax efter tog FDIC även kontrollen över den New York-baserade, och mindre aktören, Signature Bank vilket visade att det inte bara var ett isolerat problem hos SVB.
Även om staten har klivit in med garantier pågår spekulationer kring vilken nästa bank är som kan möta liknande problem, samt vilka spridningseffekter det eventuellt får på banksystemet i USA och globalt. Vi såg också stora kursfall för bankaktier generellt och den amerikanska banksektorn föll med hela 8 procent på en dag när det stormade som mest. Aktiemarknader världen över föll också initialt, men har sedan återhämtat sig något och räknat från årsskiftet har såväl amerikanska S&P 500 som Stockholmsbörsen stigit med drygt 4 procent.
Bedömare drar också slutsatsen att banksystemet som helhet inte riskerar att gunga, men att det är rimligt att anta att det kan uppstå fler problem där såväl regionala som nationella aktörer kan hamna i svårigheter. En aktör som är i fokus är First Republic Bank, med säte i Kalifornien. Oron kring även denna banks fortlevnad fick kunderna att springa till bankkontoren för att ta ut sina pengar, och bankens aktie har den senaste månaden fallit med nära 90 procent. Även om situationen stabiliserats är det än så länge för tidigt att ropa faran över.
Samtidigt i Schweiz
Credit Suisse, Schweiz näst största bank med omkring 50 000 anställda, gick nyligen ut med nyheten att de skulle skjuta fram publiceringen av sin årsredovisning med kommentaren att det fanns betydande svagheter i bankens finansiella rapportering de senaste två åren. Banken har under senare år kantats av problem, vikande lönsamhet, utflöde av kundvolymer, och dessutom brister i den interna kontrollen och övervakningen av risker hos kunder.
Nyheten kring oklarheterna i Credit Suisse spred sig samtidigt som oron för den amerikanska banksektorn tilltog, vilket resulterade i ett kraftigt kursfall för den schweiziska bankens aktie. Även om Finma, landets motsvarighet till Finansinspektionen, tidigt gjorde uttalande om att banken uppfyller kapitalkraven så accelererade händelserna snabbt. Banken fick först ett lån på 50 miljarder schweizerfranc från landets centralbank, men relativt omgående stod det klart att det inte skulle räcka för att eliminera osäkerheten.
Under en intensiv helg förhandlades det därför fram en lösning där UBS, vilket är Schweiz största bank, köper Credit Suisse för 3 miljarder schweizerfranc, motsvarande cirka 34 miljarder kronor.
Det innebär en nedgång i värdet på banken med omkring 70 procent sedan årsskiftet och 90 procent om vi går ytterligare ett år tillbaka i tiden. En bank som startades 1856 och som under perioder ansetts vara en av världens ledande finansiella aktörer går därmed i graven. Med bakgrund av händelserna de senaste åren är det kanske ingen chock men det var trots allt inte en väntad händelseutveckling.
Vad som emellertid tilldragit sig mycket intresse på de finansiella marknaderna är att även obligationsinnehavare får ta en smäll i bankens fall, då omkring 180 miljarder kronor i så kallade coco-obligationer (Contingent Convertible Bonds) blir värdelösa. Coco:s är en särskild form av obligationer som vid en kris antingen kan omvandlas till aktier eller vars värde kan komma att skrivas ned. En konstruktion som alltså går emot den vanliga ordningen där obligationsägare är mer skyddade än aktieägare.
Konstruktionen togs fram efter finanskrisen, med avsikten att föra över risken från skattebetalarna till investerarna vid händelse av en ny bankkollaps. Den större risken har samtidigt varit förknippad med högre avkastning för investerarna, men det är första gången som innehavare av coco:s i en stor bank drabbas och alltså förlorar hela sin investering, och det samtidigt som aktieägarna får betalt i UBS-aktier. Att funktionen med full nedskrivning materialiserats har satt fingret på regelverken kring denna typ av obligationer, och eventuella skillnader mellan olika länder. I kölvattnet av nedskrivningen har marknaden även omprisat andra aktörers coco:s, även på den svenska marknaden där framför allt värdet på Swedbanks coco-obligationer fick sig en törn när investerare vaknade till och började fundera på de risker som kan finnas kopplade till placeringarna.
Vad gör centralbankerna?
Förutom de direkta händelserna i banksektorn riktar många nu blickarna mot centralbankerna, och då framför allt Federal Reserve. Hur kommer de att agera när man indirekt kan dra slutsatsen att räntehöjningarna är det som riskerar sätta det finansiella systemet under press. Kommer inflationen även framgent att vara det enda fokus de har eller kommer finansiell stabilitet att ta större plats i beslutsfattandet. Analytikerna bestämde sig snabbt för att Federal Reserve sannolikt kommer att vara försiktigare med räntehöjningar framöver och när den amerikanska centralbanken i veckan presenterade sitt räntebesked visade det sig att analytikerna hade rätt. Den amerikanska styrräntan höjdes denna gång med 0,25 procentenheter men med betydligt mjukare kommentarer från centralbanken, som dessutom uppgav att de diskuterat att inte genomföra en höjning denna gång med tanke på situationen i banksektorn.
I kommentarerna till beslutet nämna även att Federal Reserve anser att det finansiella systemet är stabilt, men att de senaste händelserna sannolikt kommer att leda till stramare kreditvillkor med minskad utlåning till hushåll och företag som resultat. Det i sig lär få en nedkylande effekt på den ekonomiska utvecklingen och att det är svårt att avgöra hur stora dessa effekter blir, men det skulle alltså något paradoxalt fungera som en broms för inflationen. Tonen vad gäller framtida räntehöjningar är också mjukare än tidigare även om bilden att det krävs ytterligare höjning av styrräntan ligger fast.
Mycket talar för att vi inte hört det sista vad gäller vare sig banksektorn eller inflationens och räntans påverkan på ekonomin i stort. Marknaden lär vara fortsatt volatil, där enskilda händelser kan få stort genomslag på börsernas utveckling. I ett sådan läge kan det vara bra att se över riskerna i sitt sparande så att placeringar och balans i portföljen överensstämmer med den långsiktiga målbilden. Välkommen att kontakta oss på Säkra för att diskutera ditt sparande.