80 % färre kontantombud i Skåne på fem år
Hem RAPPORT/UNDERSÖKNING 80 % färre kontantombud i Skåne på fem år

80 % färre kontantombud i Skåne på fem år

Publicerat av: Redaktionen

De senaste fem åren har bankernas kontanttjänster i Skåne minskat med 70 procent och antalet ombud har minskat med mer än 80 procent.

Det påverkar kostnader och tillgängligheten för äldre, personer med funktionsnedsättningar och företag och föreningar med dagskassa, enligt en ny rapport från länsstyrelserna.

Idag presenterar länsstyrelserna rapporten ”Bevakning av grundläggande betaltjänster 2021” för regeringen. Tillgången till grundläggande betaltjänster är tillfredställande för stora delar av befolkningen, i stora delar av landet. Men rapporten lyfter också frågor om digital utsatthet, sårbarheter i kontantkedjan och allas rätt till ett betalkonto.

80 procent färre 

I Skåne finns det fortfarande behov av kontanthantering. De senaste fem åren har bankernas kontanttjänster minskat med 70 procent och antalet ombud minskat med mer än 80 procent. Det påverkar kostnad och tillgängligheten för äldre, personer med funktionsnedsättningar och företag och föreningar med dagskassa.

80 % färre kontantombud i Skåne på fem år–Vi har frågat småskaliga handlare och serviceutövare runt om i Skåne. En majoritet av dem som svarat vill fortsätta att hantera kontanter. De menar att det inte enbart är utsatta målgrupper som använder kontanter. Även om användandet minskar och kostnaderna ökar, är inställningen att servicen ska finnas kvar, säger Catharina Hellström Engström, processledare för bevakning av grundläggande betaltjänster på Länsstyrelsen Skåne.

Digitala verktyg inte för alla

Värdetranportföretag rapporterar att kontanterna används främst på landsbygden. Butikskedjorna och offentliga verksamheter har i större omfattning slutat med kontanter. Om det inte går att betala med kontanter i butiker, på bussen eller på posten måste personen ha tillgång till betalkort med koder och digitala verktyg som BankID.

–Det kräver mycket av användaren i form av resurser och kunskaper. Och vissa beviljas inte BankID. Sårbara målgrupper får en svårare situation med allt färre bankkontor och betaltjänstombud och större svårigheter att nå bank via telefon, säger Catharina Hellström Engström.

Problem även för företag

Att inte ha tillgång till ett bankkonto skapar stora problem för både företag och individ. För flera asylsökande och nyanlända är språkförståelsen ett hinder för att klara av att betala räkningar. Personal på bibliotek och anhöriga vill att bankerna uppmärksammar problemen och det krävs utbildning och information, även på flera språk.

–Sårbarheten i samhället ökar om det inte finns tillgänglighet för alla eller alternativ till digitala betaltjänster. Information om både teknik, installationer och användande på ett säkert sätt behövs och gärna då från en neutral part. Idag är det många som förlitar sig på andra vid betaltjänstsituationer vilket inte blir rättssäkert, menar Catharina Hellström Engström.

Störst problem på landsbygden

Fibernätet är otillräckligt utbyggt på landsbygden. Östra Skåne har en allt äldre befolkning och många utländska besökare som gärna använder kontanter. Under pandemin har många sökt sig ut på landsbygden. Det serviceutbud som finns behöver hantera både kontanter och olika digitala betalsätt. Det är därför viktigt att både den kontanta och den digitala infrastrukturen fungerar i hela länet.

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>