De flesta som har gått i pension de senaste åren har bättre ekonomisk standard som pensionärer än de hade när de var i yrkesverksam ålder mindre än tio år före pensionen.
Pensionärer, liksom resten av befolkningen, har fått en förbättrad ekonomisk standard under 2000-talet. Delvis beror det på att nyblivna pensionärer har högre pensioner än tidigare pensionärer. En orsak är att kvinnor som går i pension nu i högre utsträckning har förvärvsarbetat jämfört med de kvinnor som var pensionärer i slutet av förra seklet.
En stor majoritet av 40-talisterna hade högre ekonomisk standard 2016, än 1999 då de befann sig i yrkesverksam ålder. Av dem födda 1949 hade 83 procent högre ekonomisk standard 2016, då de var 67 år, än de hade 1999 som 50-åringar. För dem födda 1948 var motsvarande andel 78 procent och även för dem födda 1943–1947 var andelen högre än 50 procent.
Utvecklingen beror bland annat på att de som föddes under senare delen av 1940-talet har haft många år med stigande reallöner mellan 1999 och året de gick i pension. Detta innebär att den minskning av inkomsten som de allra flesta får när de går i pension inte blev större än att de hade ungefär samma ekonomiska standard det år de fyllde 70 år som de hade när de var 56 år.
I femtioårsåldern är det också många som har hemmaboende barn. Att barnen flyttar hemifrån innebär oftast en kraftig ökning av den ekonomiska standarden för den eller de som är kvar i hushållet.
Röstande är en familjeangelägenhet
Sverige har ett internationellt sett högt valdeltagande. Men alla grupper röstar inte i samma utsträckning. Och hur valdeltagandet ser ut bland övriga i familjen påverkar mycket. Bland de par som bodde ihop och där någon röstade i valet 2010 var valdeltagandet 96 procent, vilket kan jämföras med 32 procent bland de som var i en relation där partnern inte röstade.
Allt färre är medlemmar i politiska partier
Andelen av befolkningen som är medlem i ett politiskt parti har minskat sedan 1980-talet. Andelen av befolkningen som aktivt deltar i ett partis verksamhet har halverats, från 4 till 2 procent, sedan början av 80-talet. Intresset för att delta i politiska diskussioner har däremot ökat, framför allt bland kvinnor.
Sveriges landsbygdsbefolkning ökar svagt
Totalt ökade den svenska befolkningen på landsbygden med 16 000 personer mellan 2010 och 2016. Men befolkningen ökar främst i närheten av tätorter. Befolkningen på landsbygden nära huvudorten ökade med 21 000. För den övriga landsbygden har befolkningen däremot minskat, 5 000 färre personer bor på den landsbygd som ligger mer än 5 kilometer från centralorten jämfört med 2010.
