Svenskars godtrogenhet hjälpte nätbrottslingar att stjäla 32 miljarder kronor i Sverige under 2017

2017 Norton Cyber Security Insights Report avslöjar gemensamma drag hos brottsoffren

Trots att många svenskar känner sig trygga online, ökar nätbrott som visar upp internets mörka sida. Under det senaste året har 1,41 biljoner kronor stulits från användare runt om i världen och bara i Sverige har över två miljoner människor drabbats, detta visar 2017 Norton Cyber Security Insights rapport som idag släpps av Symantec.

Det senaste året har över 98 miljoner européer blivit utsatta för nätbrott till en kostnad av 224 miljarder kronor. Under samma period utsattes 2 miljoner motsvarande 28 % av Sveriges vuxna som är aktiva online, för någon form av nätbrott. Svenskar förlorade totalt 4 miljarder kronor, 6000 kronor per offer under de sista 12 månaderna. I snitt tog det 22timmar eller motsvarande 3arbetsdagar att hantera konsekvenserna av en attack.

Globalt har offer för nätbrott en liknande profil: de är konsumenter som dagligen använder flera enheter, oavsett om de är hemma eller på språng:

  • En tredjedel av nätbrottsoffren i Sverige har en smart enhet för att konsumera online underhållning (34 %), jämfört med 21 % av de som inte drabbats.
  • Bland offren är sannolikheten att de har uppkopplade saker i hemmet dubbelt så stor.

Nätbrottsoffer är dessutom mer naiva när det kommer till grundläggande nätsäkerhet, vilket onekligen har lämnat deras virtuella bakdörr vidöppen:

  • Nätbrottsoffer är mer benägna att dela med sig av ett lösenord till andra (48 % mot 26 % som inte drabbats), vilket minskar deras nätsäkerhet avsevärt.
  • Detsamma gäller 32 % av svenska nätbrottsoffer – som trots sina erfarenheter – har förtroende för sin egen förmåga att skydda sina uppgifter från framtida attacker, och mer än en tredjedel (36 %) anser sig stå inför en låg risk[1] för att bli påverkade.
  • En av tolv svenska konsumenters digitala filer har drabbats av ransomware, och för dem som fallit offer har det visat sig vara en dyr affär. De som har upplevt utsatts för ransomware rapporterar att de i genomsnitt förlorat 7 475 kronor (914 USD) och 37 timmar för att ta hand om efterdyningarna. Dessutom har mer än en av tio betalat lösensumman – utan att få någonting tillbaka.

När exempel på skumma online-beteenden presenterades tyckte mer än en tredjedel av svenska konsumenter att tvivelaktiga handlingar ibland eller till och med alltid var acceptabel:

  • att använda någon annans identifierbara personliga information (10 %)
  • att placera en programvara på någon annans enhet för att spionera (14 %)
  • och att få tillgång till någon annans finansiella konton utan deras tillstånd (13 %)

– Konsumenternas handlingar visar på ett farligt förhållningssätt, trots stor mediebevakning och kontinuerliga rapporteringar om nätbrott och dess ökade fara, känner sig folk osårbara och ignorerar att använda sig av de mest grundläggande säkerhetsåtgärderna. Detta förhållningssätt visar på vikten av digital säkerhet och det akuta behovet att få svenskarna att inse behovet av säkerhetsåtgärder för att förebygga nätbrott, säger Ola Rehnberg, säkerhetsexpert på Symantec.

Ransomware breder ut sig och många får aldrig tillbaka sina digitala ägodelar, trots att dem går utpressarna tillmötes.

Drygt en av tolv svenskar har någon gång fått sina filer stulna och låsta genom ransomware. Var tredje utsatt betalade lösensumman till utpressarna men för en av fem fick inte tillbaka sina filer. Vidare visar undersökningen att endast hälften av alla tillfrågade säkerhetskopierar sina filer och förväntar sig att utrustningen själv ska uppdatera säkerhetshål på egen hand, något som betyder att hälften av befolkningen är helt oskyddade om de skulle utsättas och riskerar att få sina digitala ägodelar förlorade för evigt.

– Att betala en lösensumma för att få tillbaka sina filer kan ses som en naturligt reaktion. Men det kommer enbart ytterliggare öka brottsligheten genom att man finansierar deras kriminella aktivitet, dessutom finns det ingen garanti på att få tillbaka sina digitala ägodelar. När det kommer till utpressningsvirus är den kriminaliteten lönsam, men vi kan alla ta enkla steg för att förhindra dess framgång, fortsätter Ola Rehnberg.

En av tre svenskar fick sitt hemnätverk hackat under fjolåret. Andra vanliga nätbrott i Sverige inkluderar:

  • 36% har klickat på bedrägerimail eller gett ut sin personliga/finansiella information
  • En av fyra har fått sin betalningsinformation stulen från sin mobil
  • Cirka en av sex har fått sin identitet kapad
  • En av fyra har upplevt kredit-/bankkortsförfalskning
  • 27% har fått sitt lösenord hackat
  • 28% har fått virus på sina uppkopplade enheter

Svenskarna upplevde stora finansiella förluster under de senaste 12 månader:

  • Identitetskapning (69 840 kronor)
  • Kredit- eller kontantkortsförfalskning (27 359 kronor)
  • Klickat på bedrägerimail eller gett ut personlig eller finansiell information (17 830 kronor)
  • Förlorat ett jobb eller befordring på grund av ett inlägg i sociala medier som personen själv inte publicerat (18 723 kronor)
  • Fått sin betalinformation stulen från sin telefon (8 531 kronor)
  • Fallit för teknisksupportbedrägeri (8 089 kronor)

Konsumenternas förtroende

Konsumenterna förtroende för institutionerna som har hand om deras privata information online varierar. De organisationer som under det senaste året har fått ett minskat förtroende är bland annat kreditkortsföretag, sociala medier och internetleverantörer.

  • Trots att media har rapporterat om flera nätattacker under 2017 behöll eller ökade svenskarna sitt förtroende för organisationer så som banker och andra finansiella departement (79 %).
  • Rapporten visar även att 47 % av svenskarna förlorade förtroendet för statens förmåga att hantera data och personlig information under det senaste året.
  • 44 % förlorade förtroendet för sociala medier.

För mer information om cyberkriminalitetens konsekvenser och om hur konsumenter kan skydda sin digitala information: https://www.symantec.com/about/newsroom/press-kits

[1] Respondenternas tillskrivning av risk för nätbrott baseras på deras personliga uppfattning och definition av nätkriminalitet.