Daniel Westman om EU:s kanske allra mest omfattande lagstiftningsprojekt genom tiderna.

Trots möjligheten att utdöma böter om upp till fyra procent av årsomsättningen eller 20 miljoner euro vid överträdelse, tycks många ha tagits på sängen. Efter fyra års förhandlingar står det nu klart att den nya dataskyddsförordningen börjar gälla som lag i samtliga medlemsstater våren 2018. Förbud mot profilering, förbättrade möjligheter för enskilda att kontrollera hur information om dem används och kännbara sanktionsåtgärder är några av nyheterna.

– Det är en stor framgång för Europaparlamentet och ett rungade europeisk “ja” till ett starkt konsumentskydd och till konkurrens i den digitala eran. Medborgarna kommer själva kunna bestämma vilka uppgifter de vill dela, sade tyske ledamoten Jan Philipp Albrecht efter omröstningen.

En undersökning från TRUSTe visar att bara omkring hälften av företagen i USA och Europa känner till de kommande förändringarna. Av de som känner till reformen uttrycker många att de saknar tillräcklig information om hur reglerna ska efterlevas. Främst oroar de sig över de nya sanktionsmöjligheterna och om de ändrade reglerna om inhämtande av samtycke.

– Så är det ju ganska ofta. EU spottar ur sig mycket som får stor betydelse men som går under radarn, säger Daniel Westman, forskare i rättsinformatik vid Stockholms universitet.